Även om termerna ”patch management” och ”vulnerability management” ofta används synonymt är det inte samma process. Patchhantering och hantering av sårbarheter är två processer som går hand i hand för att stödja en säker, effektiv och uppdaterad IT-infrastruktur. Jämför patchhantering med hantering av sårbarheter och se varför båda är nödvändiga för en säker IT-miljö.
Vad är hantering av patching?
Patchhantering är processen för att hitta, testa och rulla ut OS- eller applikationspatchar till endpoints. Dessa patchar säkerställer att enheterna använder de senaste versionerna av operativsystem och applikationer, vilket innebär att de ser till att enheterna är säkra, uppdaterade och fungerar korrekt.
Varför är hantering av patching viktigt?
De två huvudsakliga syftena med patchhantering är att säkra enheter och hålla dem uppdaterade. När patchningen försummas blir enheterna försvarslösa och riskerar att utsättas för moderna cyberhot och attacker. Ta bara en titt på några av de största konsekvenserna av opatchad programvara för att se hur viktig patchhanteringen är för varje IT-miljö.
Vad är hantering av sårbarheter?
H antering av sårbarheter (sårbarhetshantering) är processen för att identifiera, organisera, rapportera och åtgärda sårbarheter. Huvudsyftet med hantering av sårbarheter är att stödja cybersäkerhetsarbetet genom att minimera möjliga hot och förhindra attacker.
Varför är hantering av sårbarheter viktigt?
Till skillnad från patchhantering har sårbarhetshantering bara ett syfte, nämligen att skydda endpoints från sårbarheter och cyberattacker. Det är en viktig komponent i alla mogna cybersäkerhetsprogram. Med hjälp av verktyg och processer för sårbarhetshantering kan organisationer hitta, kategorisera och åtgärda sårbarheter som annars skulle ha förblivit oupptäckta på enheterna. Om sårbarheter inte upptäcks och åtgärdas skapar de öppningar som cyberbrottslingar kan utnyttja för sina attacker. Dessa öppningar kan leda till datastöld, dataförlust, hot om ransomware och andra farliga cyberattacker som kan skada ett företag och dess rykte avsevärt.
Hantering av patching vs. hantering av sårbarheter
Det enklaste sättet att jämföra patchhantering och sårbarhetshantering är att visa deras livscykler, eller deras kärnfunktioner och processer, och sedan notera skillnader och likheter. Även om livscyklerna för sårbarhetshantering och patchhantering kan diskuteras ingående, kommer vi bara att gå igenom de grundläggande stegen i var och en av dem. Kärnfunktioner för hantering av sårbarhet
- Hitta och identifiera sårbarheter
- Analysera sårbarheter
- Kategorisera sårbarheter
- Övervaka sårbarheter
- Åtgärda sårbarheter
- Kontrollera att sårbarheten har åtgärdats
Kärnfunktioner för patchhantering
- Skapa en IT-inventering
- Prioritera patchar
- Skapa riktlinjer för patchning
- Övervaka & testa patchningssystem
- Distribuera korrigeringar
- Verifiera distribution av patch
- Skapa patchrapporter & dokumentation
3 viktiga likheter mellan livscyklerna för patchhantering och sårbarhetshantering Tre steg i livscykeln som både patchhantering och sårbarhetshantering har gemensamt är 1) Kategorisering Både sårbarhets- och patchhantering kräver kategorisering för att fungera korrekt. För sårbarhetshantering används kategorisering för att bedöma och organisera åtgärder baserat på hur allvarliga de är. Detta hjälper IT-teamen att avgöra vilka sårbarheter som behöver åtgärdas först. Vid patchhantering används kategorisering för att sortera och organisera patchar så att IT-teamen kan avgöra vilka som behöver distribueras omedelbart. 2) Övervakning Från RMM till patchhantering – nästan alla IT-processer kräver någon form av övervakning. När det gäller patchhantering är syftet med övervakningen inte bara att hantera patchningsprocessen, utan även att hålla utkik efter nya patchar eller sårbarheter från leverantörerna. Övervakning har en annan betydelse för sårbarhetshantering, och det handlar om att kontinuerligt övervaka system för att upptäcka sårbarheter så snart de uppstår. 3) Verifiering När ett IT-team har åtgärdat en sårbarhet kan de inte vara lugna förrän det har verifierats att svagheten har åtgärdats. Under patchningsprocessen kan administratörerna inte vara säkra på att en patch har distribuerats korrekt förrän de får en bekräftelse. 3 viktiga skillnader mellan livscyklerna för patchhantering och sårbarhetshantering Tre steg i livscykeln som är unika för antingen patchhantering eller sårbarhetshantering är 1) Policyer för patchning Till skillnad från sårbarhetshantering handlar patchning om att skapa policyer för patchning. Dessa policyer bestämmer vilka enheter som ska patchas, när de ska patchas, hur ofta de ska patchas och andra liknande detaljer. Det är ett steg som är helt unikt för patchhantering och som inte finns i livscykeln för sårbarhetshantering. 2) Analysera sårbarheter Efter att ha hittat sårbarheter är det upp till säkerhetsteamet att analysera dem och hitta lösningar. Även om denna analys är avgörande för sårbarhetshantering, har den ingen plats i en patchhanteringsprocess. 3) Implementera lösningar Även om vissa sårbarheter kan lösas genom att en patch rullas ut, säger Heimdal att ”baserat på nivån av sårbarhet kan olika metoder användas för att eliminera hotet” Detta innebär att ett sårbarhetshanteringssystem kan använda andra metoder för att ta hand om svagheter. Patch management fokuserar enbart på att rulla ut patchar eller uppgraderingar och inget annat.
Hur patchhantering och sårbarhetshantering fungerar tillsammans
Patchhantering och sårbarhetshantering arbetar tillsammans för att stödja en säker och effektiv IT-miljö. Med ett effektivt patchhanteringssystem kan IT-teamen hålla enheterna uppdaterade med de senaste uppdateringarna som förbättrar säkerheten och funktionaliteten för endpointsna. Med hjälp av sårbarhetshantering kan IT-teamen proaktivt hitta och åtgärda sårbarheter innan de förvandlas till allvarliga hot. Endast genom att använda dessa två tillsammans kan företagen se till att deras enheter förblir säkra och oskadda, oavsett vilken front cyberbrottslingar väljer att angripa från.
Varför du bör använda patchhantering och sårbarhetshantering tillsammans
IT-partners och IT-avdelningar använder patchhantering och sårbarhetshantering tillsammans för att skydda endpoints från cyberhot och attacker. Om IT-teamen bara implementerar en av dessa processer skapas en svaghet som cyberbrottslingar kan utnyttja. Om ett team t.ex. enbart fokuserar på patchhantering och struntar i sårbarhetshantering är det mindre sannolikt att de kan identifiera och snabbt åtgärda sårbarheter när de uppstår. Samma situation kan uppstå med patchhantering även. Om ett IT-team ägnar all sin uppmärksamhet åt sårbarhetshantering får all kvarvarande opatchad programvara allvarliga konsekvenser som måste hanteras.
Slutsats
I slutändan är det bästa sättet att säkra IT-infrastrukturen att använda sårbarhetshantering och patchhantering tillsammans. Om ditt nuvarande patchhanteringssystem är långsamt, ineffektivt eller svårt att använda är det dags att byta till NinjaOne. NinjaOnes patchhantering automatiserar era patchningsprocesser och tar bort arbetet från era händer. Lär dig mer om Ninja Patching och hur det kommer att stödja ditt IT-team med denna kostnadsfria testversion.
